fredag 6 december 2013

Reglering om namnet absint - del 4

Vad som egentligen sker på grund av den schweiziska absintprotektionismen och hur det påverkar, eller kommer att påverka, producenter och konsumenter runtom i världen är något av ett mysterium för mig. Nyligen skrev dock The Wormwood Society, världens förmodligen främsta absintsällskap (och webbsajt), ett initierat inlägg i debatten om saken och jag väljer här att presentera deras text i översättning till svenska av mig.


Det engelska originalet finns här på The Wormwood Societys hemsida.

"The Wormwood Society meddelar härmed att vi motsätter sig den lag om skyddade ursprungsbeteckning som antogs den 16 augusti 2012 av Schweiz federala jordbruksdepartement. Vi anser bestämt att denna lag bygger på falska premisser och att den bör återkallas.

Enligt The International Trade Center, ett gemensamt organ inom Världshandelsorganisationen och FN, är 'ett geografisk ursprungsskydd ett skydd för varor som har ett specifikt geografiskt ursprung och besitter särskilda egenskaper eller ett rykte på grund av denna plats'. Exempel på detta är champagne, skotsk whisky, portvin, Idahopotatis, roquefortost, och Kona kaffe.

Denna schweiziska lag innehåller ett antal skydd som gäller absint. Det mest illavarslande är att lagen geografiskt begränsar den rättsliga tillämpningen av namnet 'absinthe' till endast de spritdrycker som produceras i det lilla Val-de-Traversdistriktet i Schweiz.

Internationellt gavs 30 dagar för att lägga fram invändningar och 42 parter opponerade, bland annat absintproducenter i Frankrike, USA, delar av Schweiz utanför Val-de-Travers och berörda styrelseledamöter i The Wormwood Society, men det schweiziska federala jordbruksdepartementet accepterar inga av motargumenten.

Även om förespråkarna för denna lag om ursprungsbeteckning från början hävdade att lagen bara skulle påverka producenter med säte i Schweiz så har de inte presenterat några fakta för att underbygga detta påstående. Många fördrag binder tvärtom samman Schweiz och den Europeiska Unionen. Ett relevant fördrag, avtalet om handel med jordbruksprodukter, konstaterar till exempel i bilaga 8, artikel 5:

2. I den europeiska gemenskapen (EU) får schweiziska skyddade ursprungsbeteckningar:

- inte användas på annat sätt än under de villkor som föreskrivs i lagar och förordningar i Schweiz, och

- uteslutande förbehållas de spritdrycker och aromatiserade drycker med ursprung i Schweiz som de avser.

Utan bevis på motsatsen kan The Wormwood Society bara anta att denna artikel i fördraget kommer att bifallas. Detta skulle kräva att alla EU-baserade och schweiziska absintproducenter som befinner sig utanför Val-de-Travers tvingas sluta använda termen [absinthe] vilket kan orsaka allvarlig ekonomisk skada för en bransch som fortfarande kämpar för att återhämta sig efter över hundra år av motpropaganda och missförstånd.

Dessutom kommer producenter med säte i länder som har bilaterala avtal, som för närvarande redan är antagna eller som kommer att antas i framtiden, att påverkas på samma sätt, bland annat i USA. Nya jämförbara avtal med Ryssland och Jamaica visar den schweiziska regeringens vilja att skriva sådana fördrag med flera icke-EU-länder. Den schweizisk-jamaicanska överenskommelsen [länk till avtalet här*] är särskilt oroande eftersom den, i en helt annan del av världen, kräver samma begränsning av beteckningen 'absinthe' som fördragen mellan Schweiz och EU föranstaltar.

Förespråkare för den schweiziska åtgärden hävdar vidare att den tradition av olaglig absintproduktion som har förekommit i Val-de-Travers-regionen alltsedan absintförbudet 1910 cementerade regionens plats i historien vad det gäller absinthe och föreslår att en obruten härkomstlinje ska få råda. Vi på The Wormwood Society hävdar tvärtom att destillering av absint alltid har varit ett internationellt kulturarv och att den mesta absintproduktionen skett utanför den lilla regionen Val-de-Travers. Vi hävdar också att dryckens allmänna popularitet även har varit större på annat håll. Mest framträdande är Frankrike. Frankrike var i runt 110 år globalt erkänt som själva epicentrum för all absinttradition. Noterbara är även de exempel på olaglig absintproduktion som förekom i staden Pontarlier i Frankrike efter att landet införde absintförbud, Spaniens oavbrutna och helt lagliga produktion ända in på 1960-talet och även affärsmännen J. Marion Legendre och Reginald Parker i New Orleans (USA) som i hemlighet destillerat absint och använde det som inspiration för den efterföljande kommersiella produkten Herbsaint.

The Wormwood Society finner den schweiziska lagen både ologisk och oacceptabel eftersom absint historiskt sett tillverkats i destillerier runtom i världen och även har fortsatt att vara lagligt utanför Schweiz sedan man där förbjöd tillverkning och försäljning av drycken 1910.

The Wormwood Society erkänner behovet av att juridiskt försöka definiera spritdrycken absint och lovordar landet Schweiz för att ta ledningen i den delen. Men det geografiska ursprungsskyddet av namnet absinthe är vilseledande, felaktig, utan historisk grund och oförenlig med den gängse behandlingen av ursprungsbeteckningar. Dessutom kan detta skydd, avsiktligt eller ej, aktiveras [annorstädes] genom att befintliga och framtida internationella avtal verkställs. Resultatet skulle innebära en uppenbar begränsning av dryckens namn och etikettering och därigenom inskränka dess potential på marknaden.

The Wormwood Society ser alltså målen för det schweiziska ursprungsskyddet som antiteser till sällskapets uppdrag; faktabaserat utbildande om absint, och vi motsätter oss det på grund av den felaktiga information på vilken det är baserat.

Mycket allvarligare är dock frågorna om undertryckande av fri och rättvis handel och konsumenternas minskade valmöjligheter som utan större tvekan blir resultaten av denna felinformerade och missriktad åtgärd. Åtgärden som har lagfästs kodifierar en vanföreställning, liknande de som antogs för ett sekel sedan, och har potential att göra stor skada för absint som produkt i sin helhet."

Mina tidigare inlägg som handlar om de nutida regleringarna, och förslag till regleringar, som gäller absint kan du enklast hitta genom att använda länkarna här nedan:
- del 1,
- del 2
- och del 3.

*) I avtalstexten mellan Schweiz och Jamaica berör sidorna 10 - 13 namnskydden som avser schweiziska produkter, däribland absinthe. Lägg märke till att absinthe namnskyddas generellt och att det alltså inte handlar om "Swiss absinthe" eller t ex La Bleue (för info om La Bleue se sista stycket i del 1).

- Tack till Gwydion Stone på The Wormwood Society.

torsdag 15 augusti 2013

Nine Inch Nails - revived

Lollapalooza, Chicago 2013
Så är de igång igen... Den så kallade avskedsturnén med Nine Inch Nails (NIN) gick 2009 och då hann jag med att se dem i Arvika, på den nu nerlagda Arvikafestivalen. Men det dröjde alltså inte länge förrän Trent Reznor tröttnade på att bara göra filmmusik samt lite andra "småprojekt"... Vad tycker jag om detta?

Det är så klart skönt att Trent Reznor inte fimpade NIN för gott. Det sa han i och för sig inte heller att han skulle göra helt och hållet 2009 heller, men det skulle vara slut med själva turnerandet
i alla fall. Jag kan förstå honom. Det livet tog nog ut sin tribut med ett rätt hårt leverne, mycket festande, alkohol, droger och andra isolering från vad som kan kallas ett normalt liv med familj och vänner. Vad han nu har angett för skäl för att återuppta turnerandet (eller åtminstone spelningar) på en viss nivå har jag inte läst eller hört någonstans, men förmodligen har han sådana. Sedan om dessa skäl är främst ekonomiska eller om han helt enkelt bara saknade livespelningar med NIN lämnar jag därhän.

På sätt och vis känner jag mig dock lite "lurad"... Missförstå mig inte. För min del är Nine Inch Nails något av det största som har hänt musikvärlden sedan 1985 ungefär och därför är jag självfallet utomordentligt lycklig över att bandet lever vidare, i högönskelig välmåga får jag hoppas. Men... En come-back efter "bara" fyra år!? Nåja...

Gammal bekantskap (demonregissören David Lynch)
regisserar Trent i "Came Back Haunted" 2013.
(Epileptikervarning på videon.)
















Förresten... Vassegoa. 1 och 1/2 timme live med Nine Inch Nails från Fuji Rock Festival, Niigata, Japan den 26 juli 2013:


Videon ovan är utbytt. Den som jag hade där tidigare (för några timmar sen) var från Lollapalooza, Chicago, Illinois, USA den 2 augusti 2013, men ljudet på den nya är betydligt bättre tycker jag.

onsdag 10 juli 2013

Hur man spelar Civilization 5

I mitt förra inlägg skrev jag lite om det spel som jag införskaffade senast, Civilization 5 med expansionen Gods & Kings. I det här inlägget vill jag bara tipsa om en rätt bra video som förklarar grunderna i hur man spelar Civ (5).

Videon behandlar dock bara Civilization 5, själva grundspelet som även brukar kallas Vanilla (vanilj) eller "vanilla version" på engelska. Den visar alltså några av alla de tillägg, extraval och utökningar som finns med i expansionen (Gods & Kings). Den visar inte heller några av utökningarna i den andra expansionen, Brave New World, som släpps nu i dagarna (närmare bestämt den 12 juli 2013).

Men... Någonstans ska man ju börja.
Så om du aldrig har spelat Civ, eller om du kanske inte ens har spelat något turordningsbaserat strategispel över huvud taget, men ändå är intresserad av att få veta lite mer om hur man spelar så är den här videon nog definitivt något för dig. Det som beskrivs är dock endast vad man kan kalla grunderna, men en hel del nyttiga tips finns ändå med. Användaren Blame Rob beskriver med denna YouTube-video en del saker som jag själv inte har tänkt särskilt mycket på men som jag kanske borde använda mer.


Direktlänk till videon på YouTube.


Mera:
En sak som "Blame Rob" glömmer att visa och som jag tycker tillhör det mest grundläggande är visningen av själva spelplanen. Han förklarar förvisso Yield Icons (utbytes- eller avkastningsikonerna) rätt bra i videon. Men det finns mer än så. Genom att klicka på ikonen som ser ut som ett dokument nere till höger, brevid minikartan (bild 1 nedan), så kan man välja vad man vill visa. Ibland vill man t ex kunna lokalisera olika resurser som hästar, järn, vete, silver etc och då kan det vara bra att aktivera ikonerna för alla resurser. Ibland kan det dock bli lite väl plottrigt på spelplanen (som i bild 4), men man kan aktivera och stänga av visningen för olika detaljer för olika behov. Själv brukar jag använda hexagonerna (Hex Grid) när det är krig eller strid på gång och resursikonerna när jag t ex ska lokalisera en bra plats att grunda en ny stad på.

Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4

Jag säga att "Blame Rob" bara visar en liten liten del av spelet i sin video, det allra mest grundläggande, och dessutom på den allra enklaste svårighetsgraden. Men ju längre historien pågår desto mer intrikat och "svårare" blir det också att försöka hålla reda på t ex sin egen strategi, motståndarnas olika situationer och ambitioner, de diplomatiska återverkningarna av olika val man gör och en hel del annat.

Slutligen kan man självklart vinna spelet på fler sätt än att bara ta kål på sina motståndare. Man kan välja att vinna genom vetenskap, genom diplomati och genom att få ett kulturellt övertag. Det senare, kulturell seger, har jag inte lyckats själv med än så länge (kanske för att jag hittills inte har brytt mig om det), men jag har spelat och vunnit tidigare genom att skicka en rymdraket till Alpha Centauri (vetenskaplig seger) och genom att tillskansa mig stadsstaternas röster i FN (diplomatisk seger)... förutom att helt enkelt bara kriga bort motståndarna alltså (vilket alltså är en militär seger).

fredag 21 juni 2013

Civilization 5 (med Gods & Kings)

Jag är inte mycket för att spela på datorn, men ibland faller andan på i alla fall. Jag har tidigare bara skrivit om ett enda spel (Bioshock) men nu är det dags igen.

Den här gången handlar det om strategispelet Sid Meyer's Civilization V (Gold Edition). Gold Edtion innebär att expansionen Gods & Kings är inkluderad vilket du kan se på konvolutet här nedan:

Att spela Civ (som förkortningen brukar lyda) är lite som att spela schack. I och med att det är ett turordningsbaserat strategispel så har man gott om tid på sig att göra sina val och "drag". Därefter är det motståndarens/datorns tur att göra sina val och drag. Jag har inte spelat online (ännu) men om man gör det så har jag för mig att man kan begränsa den tid som man har på sig för att göra sina val så att det inte tar smärre evigheter mellan dragen.

Jag har ett starkt intryck av att man kan spendera många (och långa) timmar, dagar, månader och år med att spela Civ. Valmöjligheterna är i princip obegränsade. Krig och rent militära konflikter mellan civilisationerna ingår så klart men för att vinna är det absolut inte nödvändigt att helt enkelt bomba bort alla sina motståndare. Man kan vinna genom att bemästra vetenskap (Science Victory), politik (Diplomatic Victory) eller kultur (Cultural Victory) istället om man hellre känner för det. Fast det innebär givetvis att även motståndarna kan vinna på dessa olika sätt, så det gäller att försöka hålla lite koll på dem.

Med expansionen Gods & Kings har spelet helt klart fördjupats. Nu kan man även grunda och sprida olika religioner vilket gör att man får olika strategiska fördelar, men inte bara rent militärt strategiska alltså. Och så kan man nu använda spioneri för att se lite bättre vad motståndarna har för sig, stjäla deras teknologier eller rigga val och genomföra kupper i de olika små stadstaterna som nästan alltid brukar finnas med förutom andra civilisationer (motståndare).

Här är själva spelplanen. En liten del av världen som ser ut att vara på väg mot en atomvinter.
























Den officiella hemsidan (med Gods & Kings-expansionen) hittar du på civilization5.com/godsandkings/.

GameSpot's recension på YouTube följer här:




Tillagt den 22/6 2013:
Recensionen ovan handlar i huvudsak om expansionen (Gods & Kings). Om du vill veta lite mer om själva grundspelet Civilization V, eller vaniljversionen som vissa kallar det, så kan du kolla på IGN's videorecension här.

Ytterligare en expansion till Civilization V är förresten på väg ut på marknaden. Det handlar om Brave New World som släpps i Nordamerika den 9 juli och i resten av världen några dagar senare, den 12 juli. Medan tilläggen religion och spioneri i Gods & Kings hade tonvikten lagd till den tidigare delen i spelet så siktar Brave New World in sig på den senare delen. Spelutvecklaren Firaxis lägger nu till mera kultur (t ex turism och arkeologi), en världskongress för utökad diplomati, val av ideologi samt handelsrutter för att styra utbytet mellan städer, civilisationer och stadsstater mer i detalj. Här är en bra genomgång på YouTube av nyheterna i Brave New World från Rev3Games. (Den officiealla hemsidan för Brave New World som jag skrev om tidigare, men som nu är borttagen i och med denna redigering, är civilization5.com/bravenewworld/.)

måndag 3 juni 2013

Wolf Absinthe

Tillverkarna av Sveriges första och tills nyligen enda genuina absint (Valkyria från Sankta Annas Bränneri AB i Stråssa) har nu slagit sig ihop i en ohelig allians, om man får kalla det så, med hårdrocksbandet Wolf från Västerås och skapat en ny svensk absint (Wolf Absinthe). Nyligen lanserades också den officiella videon för låten Absinthe som först släpptes 2011 på gruppens album Legions of Bastards.


Jag vill inte på något sätt ge mig i kast med att recensera en hårdrockslåt men den förefaller mig att rent musikaliskt vara av rätt klassiskt hårdrockssnitt tycker jag. Döm själva här (nedan):



På helahälsingland.se kan du läsa en intervju med basisten Anders Modd om varför man lanserar sin "egen" absint. Och här är bandets officiella hemsida för den som vill veta mer.

Nyligen öppnades dessutom Sankta Annas Bränneri AB's officiella hemsida.

måndag 18 mars 2013

Reglering om namnet absint - del 3

Inom EU-byråkratin behandlas det vidare kring vad som ska krävas för att en spritdryck ska få heta absint* eller ej. Vid sidan av att vissa schweiziska intressen vill att produkten endast ska få heta absint om den tillverkas i regionen Val de Travers i Schweiz (åtminstone för att få säljas i Schweiz) så har nu ytterligare en kontrovers seglat upp, och nu gäller det ämnet tujon. EU-komissionen har lagt fram ett lagförslag där det stipuleras att absint måste innehålla ett minimum av 5 ppm tujon, alltså minst 5 mg tujon per liter. Kontrovers var kanske att ta i förvisso eftersom detta förslag, sådan tur är, redan har röstats ner i EU-parlamentet.

Det finns nämligen inget som säger att bara för att drycken innehåller tujon så är det per definition absint. Tujon i sig är ett skadligt ämne som EU redan 1988 reglerade för att hålla ämnet under 35 ppm i spritdrycker. (Länk till tidigare inlägg här.) Varför skulle man då vilja ha ett minimum helt plötsligt? Förmodligen därför att tujon normalt finns i malört (artemisia absinthium) och att det följer med små mängder av detta tujon när man destillerar ett macerat av bland annat malört. Men det viktigaste i sammanhanget, som åtminstone jag ser det, är att man hakar upp sig på just ämnet tujon. Det finns inget i äldre källmaterial som nämner just ämnet tujon som en ingrediens i genuin absint. Tvärtom var detta ämne något som forskare hittade först då absintens förmodade hallucionogena effekter började utredas. Det som allt som oftast, både då och nu, gäller för att en absint ska gälla som genuin är att den innehåller malört (artemisia absinthium), fänkål (foeniculum vulgare) och anis (pimpinella anisum - ej att förväxlas med stjärnanis, illicium verum) samt att maceratet** med dessa tre grundkryddor eller -örter ska destilleras. (Förmodligen kan även andra örter eller kryddor finnas med i maceratet som destilleras men de tre nämnda är de som måste finnas med i maceratet för att tillverka absint.) I destillatet som följer återfinner man alltså allt som oftast ämnet tujon eftersom just malört ingår. Men att absint måste innehålla tujon kan man inte finna några stöd för i traditionellt avseende. Mindre nogräknade producenter och en del försäljare änvänder däremot ibland tujonhalten som ett sorts försäljningsargument (max tujonhalt och så vidare) och då menar man att ju högre tujonhalt desto mer "äkta" absint. Men eftersom tujon i sig är ett skadligt ämne så bör det egentligen finnas så lite av det som möjligt! Dessutom finns det inga som helst belägg för att tujon, åtminstone i lagstadgade halter, har någon som helst "effekt".

Det ovan beskrivna tillvägagångssättet är alltså själva grundreceptet för absint. Men utöver detta så brukar man krydda absinten även efter destilleringen och där skiljer olika producenter på vad man kryddar med. Oftast brukar man använda gröna örter för att klorofyllet i dessa ska ge absinten dess (oftast) karakteristiska gröna färg och de örter man främst använder för detta ändamål brukar vara isop och romersk malört (artemisia pontica). Även andra örter och kryddor brukar användas för att ge olika smakkaraktär och dessa brukar vara till exempel stjärnanis, koriander, mynta, lakritsrot och så vidare.

Huruvida det egentligen går, eller är lönt, att försöka lagstifta om en definition av absint kan dock vara svårt. Många kännare menar att det ovan beskrivna tillvägagångssättet är det enda rätta. Men samtidigt så fanns det redan under slutet av 1800-talet mindre nogräknade producenter som tillverkade (så kallad) absint genom att fuska med essenser och konstgjorda färgämnen. Vad det gäller just färgämnen så var det ibland rent av giftiga ämnen som användes, t ex kopparsulfat. Så producenter av olika typer av fuskabsinter kan nog tyvärr hävda att även de har visst historiskt fog för att säga att även deras versioner av absint är "genuina" eller äkta.

Själv börjar jag mer och mer luta åt att det ska krävas viss varudeklareration på etiketter och i reklam hur absinten är producerad. I USA måste t ex tillsatta färgämnen deklareras enligt TTB. Om det då står att den är destillerad (distilled på engelska) och att det inte är deklarerat några E-nummer eller sötningsmedel av olika slag så vet man åtminstone att man köper äkta absint. Och vice versa: Om det däremot förekommer E-nummer, tillsatta smakämnen och sötning samt eventuellt inte står distilled så vet man att det, mer eller mindre, är skräp, eller åtminstone något som kännare brukar kalla czechsinth, crapsinth eller fauxsinth.

*) Den internationella beteckningen är absinthe med avslutande -the. I till exempel Tyskland och Tjeckien stavas det oftast absinth.

**) Maceratet består av att (minst) dessa tre grundkryddor (malört, fänkål och anis) läggs i så kallad finsprit (ca 85 % alkohol) och får dra i ca ett dygn, ibland något längre tid.